KU vill inte ändra tryckfrihetsförordningen

13 augusti 2007

Det har varit viss debatt om tryckfrihetsförordningen den senaste veckan. Den svenska grundlagen, som vi brukar skryta med, och som gett stor frihet för medier och enskilda medborgare i mer än 200 år, är hotad om det skulle bli verklighet av de idéer som tryck- och yttrandefrihetsberedningen lagt fram, hävdar flera organisationer och publicister.

En statlig utredning (SOU 2006:96) har alltså – på uppdrag av den förra regeringen – skissat på olika alternativ till dagens grundlagar, dvs tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. (Utredningen hittar ni här.)

Av de tre alternativ som utredningen lägger fram så går två ut på att avskaffa dagens särskilda tryck- och yttrandefrihetsgrundlagar. Och ett tredje – ”maximialternativ” – går ut på att slå ihop grundlagarna, till en ny yttrandefrihetsgrundlag.

Detta har alltså väckt debatt, och en rad tunga publicister och organisationer (bl a Tidningsutgivarna och Författarförbundet) har gått ut och protesterat för att nuvarande grundlagar ska få finnas kvar. Men frågan är om det verkligen finns någon politisk vilja att ta bort tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna.

Vi på ”Medierna” har talat med samtliga ledamöter i riksdagens konstitutionsutskott (KU) där frågan om eventuella förändringar för eller senare hamnar. Enkäten visar att det finns ett massivt motstånd bland politikerna, mot idéerna i utredningen. Av dom 17 ledamöterna i KU utesluter alla utom en HELT att man skulle ta bort skyddet för tryck- och yttrandefriheten i särskilda grundlagar, dvs utredningens så kallade minimi- och mellanalternativ. 13 av ledamöterna är emot samtliga alternativ i utredningen, och vill hellre ha grundlagarna kvar, i några fall kanske med vissa justeringar. Tre av utskottets ledamöter – bl a de båda centerpartistiska ledamöterna – säger att de ligger närmast utredningens alternativ tre – ”maximialternativet” – en sammanslagning av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Några resultat av enkäten:
Berit Andnor (s) (ordf i KU), vill bevara dagens grundlagar. Hennes reaktion på utredningen var ”mycket stor förvåning”. ”Socialdemokratin kommer inte medverka till att förändra våra grundlagar på det sätt som är skissat där. Det innebär en försvagning av tryck- och yttrandefriheten som vi ser det, och det finns absolut ingen anledning att göra det”.

Stefan Tornberg (c) anser att utredningens alternativ tre – ”Maximialternativet” – ligger närmast, dvs att slå samman tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. ”Det är viktigt att förändringarna inte urholkar tryckfriheten, utan snarare stärker den.” Han vill utveckla dagens lagstiftning till en ”medielagstiftning”, som är teknikneutral. ”Om man ska välja något så är det alternativ tre, även om jag tycker att det alternativet också måste utvecklas”.

Av ungefär samma åsikt är partikollegan och KU-ledamoten Annie Johansson (c). ”Vi måste uppdatera lagstiftningen, men vi har inte kommit fram till var vi landar ännu”. ”Jag skulle vilja att vi ser över lagstiftningen så vi får teknikneutralitet”. ”Jag landar runt det tredje alternativet”. ”Jag tycker att man ska ha så enkel lagstiftning som möjligt. Idag har vi två lagstiftningar som skyddar yttrandefriheten i skrift och i tal”.

Henrik von Sydow (m) är den ende av KU-ledamöterna som inte helt utesluter utredningens två första alternativ, att ta bort det speciella grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefrihet. ”Det är för tidigt att ställning”, säger han.
Samtidigt som han betonar tryckfrihetsförordningens betydelse och att det är ”svårt” att ändra i den, så vill han ändå inte utesluta en sådan lösning. ”Det tror jag är en svår operation, men det ska inte uteslutas. Men vi får titta på de argument för och emot som lyfts fram”.
”Tyvärr kan jag inte ta ställning för något av de här alternativen, så långt har inte arbetet kommit ännu. Det är lite för tidigt att ge ett klart besked”. ”Man ska komma ihåg att TF är helt central i vår demokrati. Det ska finnas väldigt starka motiv för att förändra den drastiskt, och att till och med avskaffa den ser jag som svårt”.

Av enkäten att döma så skulle det alltså inte finnas någon möjlighet att genomföra något av de alternativ som tryck- och yttrandefrihetsberedningen har presenterat. Och att avskaffa tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen finns det ett kompakt politiskt motstånd emot.

Lyssna gärna på senaste ”Medierna” här.

Petter Ljunggren

Kommentera